Surfru på vincircus

Utrustad med nylackade pärlsvarta naglar och regnkläder var jag redo att tackla ett stormande Bretagne och årets naturvinmässa vini circus i Hede utanför Rennes.

Upplägget var inte det bästa.

I år var de flesta av publiken överliggare från 70-talet. Måste man vara ett klutbylte för att få prova naturviner?

Hur som helst lyckades jag prova några inte alltför oäviga Bourgogner, men mitt intresse för olika spottanläggningar tog över provningen.

Ville inte lämna tillställningen utan någonting i påsen så lite goda ostar, saltad skinka, honung och rågbröd blev årets inköpsskörd.

Styrde sen kosan till St Malo och fyndade en klänning, så kan det också gå för en vinprovare.

Posted in vinprovning | Leave a comment

Våren har kommit till Tanpopo

Att Naoko, Tanpopos kökschefen fortfarande lyckas överraska och få fram underbara smaker från sitt kreativa kök är imponerande.
Det här lilla restaurangen i St Malo är ett måste om ni har vägarna förbi denna gamla sjörövarstad.
Den här gången började vi med

1. Fågellevermousse på ett flan av grått mjöl. Underst låg rispad rödbeta. Små tillbehör som ruculablomma, rädisa, rabarberchutney. Anrättningen toppades med en sake och soyamarinerad sardin och en mjäll sparris.
2. Här fick vi lugna ner oss med mild Wakamealgsoppa, gåsägg och ostron
3. Nu får vi njuta av en bild på Mikk Noodapera. Något gick fel med överföringen på en av kvällens höjdpunkter. Sashimi på rödspätta, grillad bläckfisk och mule på Naokos vis. Passionsfruktsås, apelsinsås, mynta squashblomma, svartalgkräm och den lilla pikanta örten sishu.
4. Inlindat i körsbärsblad en bönpure med torsk och ägg. Ett dashismaksatt spenathackssås, med spindelkrabba.
5. Här kom rätten vi alla var oense om, jag älskaade den gubbarna vill ha lite mera smak. 2 x kalv. Kalvcarre och kalvlägg i två olika misosåser. Friterade sniglar och ärtor av konjakknök, en kallaväxt man gör en grå geleklump av. Här har det blivit små färgade kulor med gummikonsistens.
6. Innan dessertfinalen servera det antingen nudlar eller ris. Idag var det ris med höns, majrova och saltmarinerade alger.
7. Ångkokt kaka smaksatt med grönt te och röda bönor. Vit chokladmousse och jordgubbar.

Posted in maten | Leave a comment

15 februari

Var jag inkallad till möte på försäkringskassan. Det gick då upp för mej att vi lever i ett smygfacistiskt samhälle. Jag dog en smula. Har börjat återhämta mej så snart kommer det börja flyta på bloggen igen.

Posted in bra grejor | Leave a comment

Salon des Vins de Loire 02/2012

26:e gången gillt för Loires vinbönder att samlas under samma tak i Anger.
560 utställare var där för att kränga sitt vin till hugade spekulanter.
En visade sig vara svenske vinhandlaren Johan Lidby med näsa för franska viner.
Vi startade med att besöka en gammal goding Montgilet. Nu med en ny etikett på några av sina viner. Etikettens historia är att gilet betyder väst och stiliserad blev det med  glas i urringningen. Snitsigt…
Åter till Johan, han tipsade om några producenter som finns i hans portfölj.
Vi började med att gå till fel gubbe. Hamnade hos Jean-Pierre Laurent. Här handlade om druvorna tressallier (lokal), chardonnay, sauvignon, gamay och pinot noir. Vi provade många trevliga viner och på mej imponerade druvblandsvinet med 90 procent chardonnay och 10 procent sauvignon blanc den senare gav vinet sin karaktär. Appellationen heter Saulcet och ligger i Auvergne.
Åsså hitta vi rätt Pierre Jacques Druet (längst till höger) gav en provning med flertal årgångar. I AOC Bourgueil och Chinon ligger odlingarna och här är det druvan cabernet franc som är kung. Håll utkik, kommer på beställningssortimenten.
Innan det var dags att slira hem i det snötäckta landskapet, slog vi en lov runt den sk biologiska barriären, över 100 naturvänliga producenter hade i en stor fyrkant ställt flaskor åt alla håll och kanter. Tydliga markeringar gjorde det lätt att orintera sig.
För övrigt tycker jag mässan var snyggare när jag var där för några år sedan, kanske det var något tillfälligt artistiskt utspel.

Posted in vinprovning | Leave a comment

Nedslag i Paris 01/2012

Ett snabb nedslag i Paris.
På en bar delade vi en öl med islandshästdamerna Anna Maud och Jenny. Gubbarna Reggie och Kent har hästtravets mekka i sikte, Vincennesbanan straxt utanför Paris.
Denna helg valfärdas det till storloppet Prix d´Amérique. Efter några initierade tips sa vi farväl och drog till ett vårt favoritställe för middag. Restaurangen med en uppsjö av vins de naturel. På Chapeau de Melon i 19:e har jag aldrig blivit besviken.
Inte nu heller för börjar man med ett mousserande vid namn You are so Happy kan det inte bli fel.
Meny
Stekt anklever i daitonbuljong
Rakbladsmussla med örtsmör
Räksoppa med kafir

Långkokt gris på portugisiskt vis med svart ris och koriander
Ostbricka
Lo
, kul att du kunde titta in

Posted in hästarna, maten | Leave a comment

Brumont på Brasserie Bobonne

Trångt och fullspikat  blev det härom dagen när det gavs möjlighet i att frossa i tannat den omöjlig-förklarade tannin-stinna druvan växande i frankrikes sydvästra hörn. Här finns Alain Brumont som med sin taktpinne gjort underverk med druvan och i det närmaste geniförklarats. Karl-Frédéric Reuter, (syns i bakgrunden på den nedre bilden) vinmakare och PR-man hos Brumont, höll i provningen där prestigevinerna La Tyre i årgångarna 09, 08, 07, 06, 05, 02 och 01 toppade.
Jag skulle vilja slå ett slag för nr 95628 Château Montus Blanc 2008, 195 kronor i tillfälliga sortimentet. Druvblandningen är 85 procent petit courbu, 15 procent petit manseng. Härligt balanserat med bra syra som passar till det mesta. Låter man det ligga 7-10 år så kan man också lägga till anklever i “gott till”- tabellen.
Att få smaka på Bobonnes goda mat gjorde inte provningen sämre.
Uppstarten en laxtartar smaksatt med äpple och lök toppat med blandad grönsallad. Serverades med smörsås.
Som huvudrätt renkalvfilé, på en bädd av kantareller, potatis och ärtor. En vitlöksdoftande kraftfull rödvinssås fick en del av rödvinerna att blomma.
Avslutet, var två utvalda ostar, en hårdost och en krämig.

Posted in vinprovning | Leave a comment

Firad i Österhaninge och på Seikoen

När det här glada seglarna gör något tillsammans så brukar det bli liv i luckan. Så blev det även denna gång. I smyg hade man planerat en överraskningslunch för mej. Lunchen startade med upphämtning vid porten 13.30. Resan gick till Österhaninge, där Björne-kock stod vid grytorna. Champagnen flödade och snittarna var gudomliga. Räka på marinerad alg, vaktelägg med löjrom, rapphönsrullad med exotisk frukt, jordärtsskockssoppa och rökt lax med picklad sparris.
Hög stämning och till förrätt serverades lättstekt färsk anklever på brioche med morot i tändsticksformat och en lätt ingefärsdoftande puré.
På nästa tallrik for kniven genom den svampfyllda vakteln som det vore smör. Så saftigt och perfekt stekt, ett mästerjobb Björne. Tryffelmoset och den reducerade rödvinssåsen satte pricken över i:t
Med det suset som gick genom luften och över bordet trodde jag att någon fått in 12 rätt på tipset. Men det var ovationer för desserten. Så gissa om den var god! I ett glas var botten fylld med chokladkrisp, sen ett lager fikonkräm. Uppe på det en chokladmousseMadagaskarchoklad toppat med lite rosepeppar.
20.00 kom taxibilar för att ta oss tillbaks till våra hyddor. Så kul, så lyckat åsså gott. Tack kära Stefan, Jörgen, Eva, Mats, Inka, Annika, Margaretho, Göran, Bengt-Arne, Danne, Olle och Kärran.

Så blev det ny helg och ny överraskning. Vilka fantastiska vänner man har. Jag hade lovat herr Mikk att hålla mej hemma vid 17.30 i fredags. När jag tog igen mej efter en dags slit och de drivor av nytvättat som givit mej strykångest slogs jag av tanken han kommer väl inte hit med folk. Eftersom Mikk i princip aldrig passat en tid i hela sitt liv lugnade jag mej och insåg att jag skulle nog hinna gömma undan stryk och skräp innan någon dök upp.
Prick 17.30 stod han där med vännen Dag och flaska skumpa i handen. Så i kaoset hällde vi i oss drycken för att sen bli transporterad till okänd ort som visade sig vara Seikoen, den japanska restaurangen vid Tegelbacken.
I deras chambre separé hade man arrangerat en 7-rätters middag och som skulle avnjutas tillsammans med en drös av underbara vänner. Vilken suprice och ingen hade försagt sig trots att jag mottagit en hel del lite konstiga frågor och påståenden men som man lyckats räta ut i sista sekund.
Även här flödade skumpan. Sen blev sake, öl och te tills någons vinbehov gav sig till känna och man klämde till med lite riesling.
Uppstarten var ostron som serverades med isad risvinäger och kungskrabba med majonäs i citronskal.
Sen fortsatte det med
Pilgrimsmussla med pumpakräm och enokisvamp.
Räkdumplings.
Svart torsk med, ingefärsstjälk, rättikeskål fylld med vit miso sås och sesamfröad spenat.
Tempura Moriawase, räkor och grönsaker.
Sushi och sashimi.
Vit chokladpannacotta med passionsfrukt.
Så nu måste jag bara ropa ett jättejätte tack för en fantastisk kväll.
Tack till Gabriella, Ulla, Cecilia, Helen, Magdalena, Suzanna, Göran, Andra, Eva, Martin, kockarna Muso och Tammi, Sara, Hans, Charlotte, Dag och Elisabet åsså Mikk som inteär med på bilden han agerade fotograf

Läs här på bloggen, Konsten att fylla år

Posted in maten | Leave a comment

Från franska hjärtat till portugisk sötma

På Nigabs journalistprovning bjöds ett brett spektra från från franska hjärtat till portugiskisk sötma.
Det franska Maison Albert Bichot vars företag fungerar både som vinodlare och négociant. Bichots viner finns idag i mer än hundra nationer över hela världen. Från krispiga chablier till pommarder i finessrik givakt.
Portugiskiska Bacalhôagruppen hade kom till Stockholm med en bukett viner och vinmakaren Vasco Penha Garcia. Här var det andra toner som i till exempel 2008 Meia Pipa nr 2564 robust och örtigt för straxt under 80-lappen. Min uppfattning är att en blandning av inhemska druvor och “franska klassiker” var lite av deras varumärke.
Den utnötta frasen “slutet gott” infann sig här också det blev några Moscatelviner från Setúbal.

Posted in vinprovning | Leave a comment

Tanpopo på årets sista dag

Då var det dags igen, en helkväll på Tanpopo. Ett nytt lyckat matmöte. Allt var som vanligt förutom att vi bjöds på umibushilikör.

Startade upp med lite limesake och washabinötter.

1. Öppen ravioli med ostron, fluffig blomkålsmousse och en puré med smak av kolja. Väldigt raffierat var det lilla brysselkålsbladet som fyllts med några laxkorn.

2. Soppan vars bas var vit miso, mixad krasse och ett friterat palsternackskex. Några knaperstekta rökta fläskskivor. Subtilt som smakade mer.

3. Lättrökt ankbröst, tunna råa skivor pilgrimsmusslor, lättmarinerade rödbetsflak och någon typ av äggmousse som smalt ned efter en stund. Lite citrusstrimlor.

4. Parmentier, en gratinerad potatismosrätt här uppblandat med spindelkrabbskött, Toppat med småmusslor och champinjoner som stekts och smaksatts med kafir. Några knappt märkbara korianderblad hade smygts sig in under svampen. Köket överraskade med att ge hela rätten en bra ton av ganska stark chili, väldigt gott.

5. På det grillade algbladet Kombu ligger en misosås som kokats ihop i 1 1/2 timme som ger den en underbar nötig smak. Långkokt oxkind, oxsvans och en bit hjortkött läggs ovanpå tillsammans med lite grönsaker och shitakéssvamp.

6. Dagens risrätt var makirullar med marienrade grönsaker, rättika, morot och spenat. Överstrött med rödrostade sesamfrön.

7. Desserten, på en sky smaksatt av grönt te, vit chokladmoussepuck, små bönor som sötats och påminde om dadlar ett marängflan. På sidan chokladmousse.

Tack för denna gång ser fram emot nästa!

Posted in maten | Leave a comment

konsten att fylla år

Då var det dags igen, mitt i julruchen en sådan där födelsedag med nolla på slutet. Nu skulle det firas inbjudningslista spikades, lokal bokades, meny´n bestämdes. Frid och fröjd? Icke, drog mej ur avbokade och återgick till stadiet vad ska jag göra. Resan till Jordanien var ju det första som ställdes in. I San Sebastian var inte hunden Korfus välkommen. flera månaders vägande fram och tillbaks. Gav upp och då började det. Första middagen hölls i Östersund redan i oktober. Lunch  i Paris. Sen middag på Drottninghusgränd för de närmaste med favoritlasagne från Zink viss tömning av vinskåpet. Åter i Dol, på självaste dagen bjöd maken frukost på sängen. En tur till hospitalet för att tömmas på lite tjockflytande blod, ajajaj. Men ack så skönt. Med lätta fötter till  finmidda´ och finhotell i Cancale.
Firandet fortsätter i januari, med många middagsinvitationer. Ett bra stalltips, låt andra göra jobbet sitt still och ta emot det är helt underbart. God och glad jul och tack till er alla.

Posted in livet på gården | Leave a comment